12 barnsmamma på 3 olika sätt

Då jag efter förra ultraljudet 5 juni blev lugn(are) över att fått se bebis hjärtslag samtidigt som läkaren förklarade att jag skulle komma att blöda ett tag framöver har jag under större delen av juni tagit det för vad det varit. En restblödning som läkaren kallade det.  Mest gammalt blod som var helt ofarligt.  Onsdag 25 juni 2014  Det var ingen större förändring i själva blödningen men lite mer färskt blod o lite levrat blod så mest av allt ville jag in för en kontroll för att lugna mina nerver.  Trodde egentligen inte att det var något mer än att jag bara oroade mig....  Kom dit, tog blodvärdet vilket såg bra ut, tog urinprov vilket också såg bra ut.  Bejbi och jag satt i väntrummet och prata o skoja tills jag insåg att jag skulle få träffa en manlig gynekolog o jag blev jättenervös o det kändes olustigt.  Blev vår tur och doktorn ställde lite frågor innan jag fick lägga mig.  Nu....   På skärmen såg vi bebis för andra gången. Nu lite större och vi ku

Satt förut idag och räknade lite på hur länge jag egentligen mått illa, och på dem senaste 8-9 månaderna har jag totalt mått illa ca 6 månader (med tre graviditeter) Ett helt halvår av konstant illamående!! Inte klokt!! Denna graviditeten är nog värst. Mår illa precis hela tiden. Kräks fortfarande en till flera ggr om dagen beroende på hur mkt mat jag får i mig. Hittills har jag tappat 8,3 kg sedan jag testade positivt. Lite konstigt för det varken syns eller känns. Alla kläder passar heller inte så att mammatajts med hög midja fick införskaffas. Det är hemskt att må illa hela tiden o jag har ännu inte hittat något som hjälper men vad gör det ;-) Sen är jag även väldigt trött o lätt stött/grinig. Oroskänslan finns kvar ännu väldigt starkt då jag fortfarande har en restblödning kvar. :-/ Läkaren på kvinnokliniken berättade det under uultraljudet att det skulle fortsätta komma gammalt blod några dagar till, men nu är det 1,5 vecka sen så hoppas det slutar snart... Måste kanske r

Kom till jobbet imorse 7;30 efter ännu en morgon med rejält illamående o yrsel. Allt kändes som "vanligt" i magen o hade inte speciellt ont. Så gick det en dryg timme o det började kännas lite i vänstra ljumsken men inte alls mkt....  Men plötsligt kände jag hur jag igen började blöda o jag rusar till toaletten. Och visst, mina underkläder o tajtsen var blodiga. Genast gick pulsen på högvarv igen o 1000 tankar poppar upp direkt. Ringde Mödravårdcentralen o fick en telefontid utifall jag skulle behöva avboka eftermiddagens träff o så ringde jag kvinnokliniken. Dem ville så klart att jag skulle komma in direkt i och med dem två missfall Vi haft senaste halvåret.  Ville först inte åka för att allt kändes så hopplöst o dessutom satte jag mina kollegor i klistret, men så oerhört tacksam för dem <3 o att dem först o främst ville att jag skulle tänka på mig. Ringde Andreas när jag väntade på bussen o med gråten i halsen berättade jag vad som hände o jag bad han m

Enda sedan jag gjorde testet i vecka 5 (4+0) har jag mått illa konstant, mer eller mindre. Kräks var o varannan dag, både morgon och kväll. Denna långhelgen var extrem!! Låg på soffan större delen av tiden och mådde pyton. All energi var totalt urblåst. Tyvär hänger det i lika mkt nu med så det känns lite som att jobbet blir lidande då jag saknar energi. Jag gör det jag behöver och försöker koppla bort mitt mående men gör kanske inte så mkt mer vilket känns trist då jag faktiskt gillar mitt jobb även fast det varit stressigt.  Visst är det skönt också att sommarens i värmen kommer allt mer men för gnällandets skull hjälper det inte mot graviditetsillamående :-P Men jag säger det igen; även fast jag gnäller o tycker det är jobbigt att må såhär är jag oerhört glad ändå o ser det som ett positiv tecken att det är som det ska vid den här tiden :-) Jag testade en period att bara käka morotsstavar o dricka isvatten/citronvatten för att dämpa illamåendet o det hjälpte ibland men nu när