12 barnsmamma på 3 olika sätt

Då var det dags än en gång att ge plats åt sorg, smärta och frustration. Kortfattat; 16de april gjorde jag första testet som visar positivt, svagt men positivt. Gör ett nytt test den 23de som visar starkt positivt. Bra tajmat med att få BF (beräknad födsel) den 24de december. Mådde illa, hade mensvärk men ingen blödning. Kände mig trots oro väldigt harmonisk. Men så i slutet av v.6 kom den lilla blödningen och jag visste att så länge det inte blev mer var det ok. Dagen efter blev det mer och humöret sjönk. Fick mer o mer ont o blödde mer. Åkte från jobbet igår och fick åka in till kvinnokliniken. Låg där på en brits i ett par timmar. Graviditetstestet visar även nu positivt men läkaren sa att blödningen liknade missfall och vid UL var livmodern tom. Detta kunde betyda att livmodern var tom på riktigt eller att det bara är för tidigt att se något... Fick ta nya blodprovet med bland annat hcg test (alltså ett blodprov där dem kan räkna graviditetshormon) Blev sen hemskickad

Bloggen har visst enbart blivit en plats där jag skriver av mig angående graviditeterna och missfallen vilket känns lite trist för det var inte så den var tänkt... Någon gång kanske det blir en förändring till det mer positiva. Så nu då... Jag har under januari-februari haft sporadiska blödningar, ont i magen o mått illa. Gjort graviditetstest som varit negativa vid 3 tillfällen. I och med oregelbundna blödningar har vi inte tänkt så mkt på en ny graviditet men gjort testen pga mitt mående för att utesluta det om läkarna frågar. Så den 15 feb gjorde jag ett nytt test, inte för att jag på något sätt trodde att jag var gravid igen utan för uteslutande av en ny graviditet då jag fortfarande mådde konstigt + att jag inte kännt av någon ny ägglossning (som jag annars alltid känner av) O till min förvåning var testet positivt. Dock lite halvsvagt men ändå positivt. Lite fundersam på om det kunde vara fel så gjorde ett nytt test den 19 som också var svagt men positivt. Hade fortfar

Jag börjar tröttna ordentligt på smärta över lag just nu. Smärtan jag känner är konstant! Dagligen, 24/7! Fötter, knän, höfter, ryggen, axlar, nacke, huvud.... Det hänger liksom ihop alltsammans och det slutar aldrig!!! Dock är inte detta det värsta ens!! Det som känns ännu jobbigare är att efter det senaste missfallet i december har jag konstant ont i magen, illamående, mensvärk... Alla känslor jag hade som gravid. Jag känner mig gravid fast jag inte är det?! Har varit orolig för magen sedan december då jag aldrig var på en efterundersökning vid missfallet. Är juh alltid en risk att rester finns kvar och det i sin tur kan vara en stor fara. Detta är anledningen till att jag fick en akuttid på kvinnokliniken i måndags. Jag har ont hela tiden, haft blödningar till och från och när jag förklarade allt för barnmorskan i receptionen ville hon direkt få in mig till en läkare. Läkaren och studenten kollade min mage och livmoder ordentligt och kunde iaf konstatera att jag inte ha