Operation 29 Augusti 2012

Nu är det fem dagar efteråt och tänkte bara berätta lite hur det gått. :) 

Fick juh kallelsen om att vara närvarande på plastikmottagningen kl 07 på onsdagsmorgonen. 

Hade juh även räknat med som narkosläkaren sagt att jag troligen då blir inlagd på en gång och opererad först den dagen. 

Men riktigt så blev det inte. 

Andreas Ludwig och jag cyklade hemifrån 06 på morgonen och lämnade Ludde på fritids vid 06.30. Pratade en stund med läraren som var där innan vi cyklade vidare mot sjukhuset.

Jag sa hejdå till Andreas utanför sjukhuset 06.45 och gick upp till mottagningen.

Jag blev visad till väntrummet och fick sen reda på att jag inte var först på listan och att jag därför skulle få vänta ett tag. 

Då jag inte fått äta sedan kvällen innan var jag trött och hungrig som sjutton men inte fick jag någe att äta ändå. Och gissa, det blev inte lättare när frukosten började serveras för patienter och de blev framdukat fil och flingor, juicer, smörgåsar, gröt, ägg och massa annat smaskigt. 

Satt och pratade med en trevlig kvinna under tiden som hon åt och jag väntade på att få bli inlagd. 

strax innan 10 blev jag uppropad och fick komma till mitt rum. 

Låg och tittade på tv en stund innan kirurgen kom för att rita på mig. 

Han hade med sig en kvinnlig kirurg från Karlstad som mestadels operarear cancersjuka patienter och ville utveckla sina kunskaper så hon kan erbjuda rekonstruktion samtidigt som dem tar bort det som behöver tas bort. Tyckte det lät riktigt bra iaf att kunna ge kvinnor den möjligheten. 

Ritad och klar, snart kom det in två andra kirurger som ville titta på hur dem ritat för att även dem lära sig mer. 

Fick nu nål i armen med dropp för att bli mer laddad inför operationen. 

klockan hann bli över 12 när jag rullades iväg till operationssalen. 

NERVÖS 

Väl inne i salen blev jag väl omhändertagen. 

Dem la gelekuddar under mina hälar så jag inte skulle få ont, och dem ställde in "borden" för mina armar så jag inte skulle domna bort, och dem klappade på mig och fixade min fläta så den inte skulle trycka in i nacken på mig... massa småsaker hit och dit och allt för att jag skulle ligga bekvämt =) 

Minns nu inget mera fören jag vaknade på uppvaket flera timmar senare. 

Operationen tog drygt två timmar.

Hade tydligen blödigt en hel del men det hade gått att ordna. 

Kvällen är som en enda dimma... minst inga specifika klockslag då jag mestadels bara sov. 

Men på torsdagasmorgonen vaknade jag före 06 och låg och tittade på tv och sen blev det medicinering lite då och då. 

Helt igentejpad men med 2,5 Kg mindre bröst !!!

Fortfarande svårt att fatta !! 

Vid lunchtiden blev allt sämre. 

Dem skulle hjälpa mig att få på stödbhn och första bhn dem provade var liite liten så dem fick ta i (2 sköterskor drog bhn runt mig) och dem tryckte riktigt hårt mot ärren under brösten. 

Jag började skaka av att det gjorde så ont så den fick dem ta av igen ganska snabbt och hitta en lite större. Den gick lite bättre men gjorde fortfarande hemskt ont. Låg och vilade en stund efteråt.

 Jag började må mer och mer illa och blev kallsvettig så fort jag rörde på mig. Var yr även när jag låg stilla. 

Plötsligt började jag kräkas och hemgång kändes allt längre ifrån mig. 

Fick stanna kvar... 

På eftermiddagen kom mamma och Ludwig förbi en kortis vilket var jätteskönt. Lite kärlek gjorde gott! Ludwig var så snäll och försiktig och ville hålla min hand, pussas och kramas hela tiden. Han hade på onsdagskvällen sagt till min mamma att han var orolig för mig och att han längtade tills operationen var över. 

SÖTNOSEN! 

Dem stannade inte jättelänge då dem behövde åka hem och laga mat och jag behövde trots allt vila så vi pussades hejdå.

Svårt att äta ordentligt och sjukhussängen blev mitt andra hem.

Skönt var det att jag hade ett eget rum där jag kunde ha fönstret öppet så det blev svalt och skönt för att minska illamåendet något iaf. 

Kvällen kom och jag hade fått i mig lite att äta iaf. 

Fick mina mediciner runt 21 tiden och sa godnatt. Låg och kollade på tv en stund till men sen vid midnatt var det igång igen. Kräktes igen och tro mig när jag säger att det inte var någon härlig upplevelse att göra det som nyopererad. 

Fredagsmorgonen kändes det igen lite bättre men illamåendet hängde ständigt över och jag var försiktig med mat och bytte några mediciner utifall det var dem jag reagerat på. 

Hade hoppats på att få åka hem på dagen men efter ronden av kirurgen fick jag veta att det inte skulle bli så. Dem kände sig inte bekväma med att släppa iväg mig då jag mådde som jag gjorde så det var bara att försöka låta bli att gråta och försöka se det positiva. 

Under fredagen var personalen tvugna att byta avdelning på alla patienter över helgen så det blev världens flyttstädning efter lunch. 

Kom ner till 2dra vån och fick dela rum med en annan. Detta kändes hemskt jobbigt då luften på rummet var unken och fick mig att må mer illa. Hörde att hon skulle åka hem inom 2 timmar så jag försökte hålla ut utan att göra någe väsen av det men det var 2 jobbiga timmar. 

Mamma kom förbi med en cola, sudukotidning och två nektariner. Pratade en liten sund och sen kom även Bejbi och hälsade på efter jobbet. Fick kämpa mot tårarna när han höll om mig. Hade saknat och längtat efter honom så otroligt mkt så det var skönt att få vara honom nära igen. <3 

Mamma åkte kort därefter så vi fick vara själva en stund innan han behövde åka för att hämta Ludwig på fritids. 

Kvinnan i rummet åkte ungefär samtidigt som min mamma och då passade vi på att öppna fönstret så jag kunde få in frisk luft i rummet. 

Det var livat utanför sjukhusfönstret då det var pridefestival i stadsparken (tror jag) och det var tjo och tjim och nästan hela kvällen. Fick till och med stänga fönstret några timmar då ljudet blev alldeles för högt och jobbigt. 

På kvällen pratade jag med en sköterska då hon var lite orolig för min mage och hon ville ge mig något som heter laxoberal som hjälper till att hålla igång/tömma magen då det ofta kan bli problem efter en operation. 

Första halvan av natten gick bra och jag kunde sova en del men sen blev det återigen värre. 

Fick så fruktansvärt ont i magen på lördagsmorgonen och visste inte vart jag skulle ta vägen. Detta var inte alls någon höjdare och önskar jag nästan sluppit medicinen ändå. 

Hur som helst, några timmar av hemsk magont började jag återigen bli liiite piggare. Jag tog av mig sjukhuskläderna och tog på mig mina egna så jag kände mig lite frächare. 

Tog till och med en promenad i korridoren till dagrummet där dem serverar kaffe vilket var en pärs i sig men ändå skönt att vara uppe och gå lite. 

Bestämde mig för att åka hem och gjorde allt för att visa att jag skulle fixa det så blev några fler promenader i korridoren och åt lite mer mat. 

Fick klartecken och Andreas, morfar och Ludwig kom för att hämta mig vid 13 tiden på lördagen. 

Sa tack och hej till sköterskorna som tagit hand om mig och lunkade ut till bilen. 

Bilresan var dock INTE rolig. 

Illamåendet kom snabbt tillbaka och jag blev kallsvettig och yr. 

Med kräkpåsen i ena handen, bältet i andra handen (gjorde ont när det tryckte mot bröstet så fick hålla ut det lite) och fönstret öppet fick jag sitta och mantra för mig själv att inte glömma bort att andas. 

15 min i bil var nog den värsta pärs hittils. 

Väl framme satte vi oss ute på en bänk så Ludwig kunde visa vad han lärt sig på sin skateboard. Blev inte så länge då värmen gjorde mig mer illamående så snart fick jag gå in och lägga mig på soffan en stund. Dagen gick på rätt bra ändå. vilade i omgångar och var uppe och gick lite när orken föll på. 

Kvällen blev det jobbigt igen och jag kräktes igen. :( *pust* 

La oss ganska snart därefter och jag sov hyfsat under natten. Jobbiga är att jag måste ligga på rygg vilket jag annars aldrig gör. Blir otroligt stel i nacken så behöver fixa en stödkudde då jag räknar med att få sova på rygg närmaste veckorna. 

Söndagen gick rätt bra. illamåendet kom och gick lite men inte lika intensivt. 

Idag är det måndag och inte nog med att jag är nyopererad har jag också blivit riktigt förkyld vilket gör att jag är rätt seg pga det också. 

Och inte nog med det så har Ludde haft feber i natt och hostat så han fick vara hemma med mig idag. 

2 sjuka sjuklingar hemma är juh en bra kombo ;) 

Hur som helst, nu är det gjort och jag blir lite bättre för var dag som går. 

blir några veckor med att vara försiktig. 

Ska på återbesök på fredag så får se då hur allt ser ut :) 

*nyfiken* 

Måste säga ett STORT TACK till alla på sjukhuset som tog så väl hand om mig!